I går hade jag en nästan-ledig dag. Det var bara personalmöte som stod på schemat. Mötet bestod mest av att sektionsordföranden i facket var ute och pratade med oss.

Idag har det varit ledigt på riktigt och jag lyckades i alla fall sova till straxt efter åtta. På kvällen var det hockeyträning och sonen var på is för första gången efter det att han bröt armen. Men han var förstås inte med och tränade “på riktigt”, det får vänta tills gipset åkt av. Han åkte lite skridsko i sin egen takt, vilket han längtat otroligt mycket efter, och han var mycket nöjd med kvällen.

Tyvärr så gjorde en av hans lagkamrater illa sig i en sammanstötning som inte såg ut att vara något alls. Den gick dessutom mer eller mindre i slow motion. Men hans handled såg ut som ett trappsteg efteråt, så det blev att åka in till lasarettet.

Nu blir det några dagars uppehåll på min blogg igen. I morgon bitti så ska jag åka på arbetsresa till Stockholm tillsammans med en av våra boenden. Jag kommer hem natten till måndag. Så det blir väl lite bloggande på måndag eftermiddag nästa gång.

Idag 11.00 hade sonen tid på ortopeden för att byta gipset på armen till en mindre modell. Vi anlände till ortopedens väntrum fem minuter före utsatt tid och hann inte sätta oss ned innan en sköterska genast visade in oss på ett rum. Klockan 11.00 var det gamla gipset avtaget och tio över så var det nya gipsförbandet färdigt (och då hade en läkare hunnit emellan för att kolla armen och dessutom hunnit skriva under intyget för idrottsförsäkringen). 11.15 hade vi redan hunnit svänga ut från lasarettets parkering. Snacka om snabbvisit.

Bilen ansåg tydligen att vi behövde någon extra uppgift och signalerade “Bitte tanken” (det är en Ford), vilket vi gjorde innan vi tog en snabb sväng in på ICA Maxi innan vi åkte till smådjurskyrkogården och tittade till Tjorvens grav. Sedan tog vi en tur till Max och åt innan vi åkte vidare hem. 

I sista korsningen (hemma i Eksta) så hamnade jag bakom en bil som jag tyckte stod stilla alltför länge. “Jävla kärring, kan hon aldrig köra, ska hon stå still hela dagen”  sade jag. “Det är Agapanthus” flinade sonen, och då såg jag hur hon vinkade åt mig. Så där har man för att man retar upp sig i onödan. Sonen gladde sig åt att grannens barn är här några dagar och klev förväntansfullt ur bilen hemma.

Nu har jag äntligen kommit tillbaka till vardagen efter jaktträning och annat. Det idoga tränandet inför fredagens jaktprov gav resultat. I varje fall på vattnet. Efter viss tvekan bestämde sig Flax för att gå i vattnet och simma ut för att hämta fågeln och blev godkänd. Först var hon ut och vände två gånger, varpå en stressad matte började vifta med armarna och ge kommandon som hon aldrig lärt den stackars hunden. Men så sansade jag mig och minns orden jag fått med mig när jag varit ner till Fröjel och tränat “Vifta inte med armarna, sätt dig ner och samla ihop hunden så att ni jobbar som en enhet istället”.  Och det gav resultat! Flax simmade äntligen ut och hämtade fågeln som hon snällt levererade till sin matte.

Resultatet på fältet var väl inte riktigt lika lysande. Flax hann visserligen med att visa upp den fart och glädje som hon jobbar med när hon trängde igenom de täta snåren som hon fått till uppgift att arbeta i. Men sedan var hon “plötsligt” ca 150 meter bort och jagade fasan på egen hand. Vilket betydde att provet var över för hennes del. Men det var roligt så länge det varade, och vi kommer att arbeta med lydnaden inför nästa års prov.

Flax pappa Keno startade i den öppna klassen för mer erfarna hundar, och lyckades få ihop till ett 3:e (kvalitets)pris trots att han fick fnatt och började larva sig i samband med apporteringen.

På lördagen så hade jag satt mobilen på väckning klockan tio, eftersom jag redan på fredagskvällen förstod att jag inte skulle orka upp klockan sex för att titta på förmiddagspasset av jaktprovets elitklass. Men trots den relativt sena tiden så skrek hela min kropp att jag skulle gå och lägga mig igen. Jag masade mig dock upp och iväg till eftermiddagen och fick se en duktig springer från Norge och en duktig svensk cocker.

På lördagskvällen var det jaktprovssupé med prisutdelning. Vi hade som vanligt trevligt, men jag åkte hem relativt tidigt eftersom jag skulle med Flax på mentalbeskrivning på söndagen (samling vid Visby Brukshundklubb kl tolv).

Mentalbeskrivningen gick bra, nästan över förväntan. Flax hade de brister jag trott, och blev fruktansvärt rädd både vid överraskningsmomentet (overallen) och för spökena. Men när de olika momenten var över så var hon genast samma positiva svansviftande Flax som vanligt.

På söndagskvällen var det agilityträning i Havdhems ridhus, och Flax var lika allert som vanligt.

Ni får försöka ha överseende med mitt glesa skrivande för tillfället. Det är ganska fullt upp med träning inför jaktprovet på fredag/lördag. Jag är nöjd med hur Flax har utvecklats. Men hennes svagaste punkt är vattnet, och vattenprovet måste hon klara för att få starta på fältet. Vi får väl hoppas på det bästa, men hon kan också få för sig att strejka där.

Sonen har vant sig vid gipset verkar det som. Han håller igång med konditionsträningen för att inte halka efter alltför mycket på hockeyn. Fotbollen hade säsongsavslutning häromdagen (de vann föressten sin serie) och sonen blev utsedd till säsongens spelare. Han har utvecklats otroligt mycket det här året. Den 23 ska sonen in på ortopeden och får då förhoppningsvis ett kortare gips som slutar nedanför armbågen och ger honom lite mer rörelsefrihet.

I morgon är det dags för kursen i socialpsykiatri igen. På förmiddagen kommer först ett av Gotlands personliga ombud och berättar om sin verksamhet för oss. På eftermiddagen ska “min” grupp på studiebesök på härbärget. Jag räknar med att det ska bli både givande och intressant.

Grannen lyser fortfarande med sin frånvaro. Undrar just om han orkar ta sig hem till kommande helg. Det ska bli spännande att se…

Har varit på sista spanielträningen före jaktprovet och det gick så jäkla bra!!! Om man nu bortser från att två fasaner stöttes utom skotthåll förstås. Men Flax har verkligen utvecklats otroligt mycket på den jaktliga sidan nu i höst, så jag kan inte låta bli att vara jättenöjd ändå.

Vattenarbetet är fortfarande ett osäkert kort. Var tvungen att göra uppehåll med den träningen nu i veckan eftersom Flax förmodligen blivit för kall (lös i magen och skvätte inne). Men när vi provade idag så apporterade hon (efter visst “krångel” i början) fågel utan problem i vatten. Så nu är det bara att hålla tummarna för att hon lyckas på provet också.

I kväll var tänkt som en stressig kväll för sonen (själva dagen skulle vara lugn p.g.a. hemstudiedag). .Först fotbollsträning, sedan skulle han döma en hockeymatch och därefter själv spela en hockeymatch.

Men nu var det ju så att han hade hockeyträning igår. Idag har han varit i Visby (lasarettet) och nu är högra armen gipsad upp till axeln. Det gipset ska vara på i två veckor och sedan ska dom gipsa om till ett mindre gips. Så nu får han lov att ta det lite lugnare ett tag.

På eftermiddagen så var vi  och tränade Flax i vattenapportering. Vi har nu kommit så långt så att hon simmar ut och apporterar en dummy. Fågel (för dagen en and) apporterar hon än så länge bara om hon har  bottenkänning. I morgon kommer jag bara att använda dummy i träningen, så får det väl bli en ny fågel på onsdag. Tisdagen får bli fri från vattenapportering och kommer i stället att ägnas åt landapportering, lydnad och visselsignaler.

På kvällen flyttade vi agilityhinder från brukshundklubben till ridhuset i Havdhem där det är meningen att vinterträningen ska bedrivas. Sonen och Flax hann med en del träning också (båda var jätteduktiga). Kajsa och Smurfi fick nöja sig med att titta på. Men speciellt Smurfi verkade mycket nöjd med att bara få träffa folk och hundar.

Efter förmiddagens jaktträningskurs var jag så trött så att jag nästan hade kunnat sova stående. Men istället blev det lite mer apporteringsträning (efter några timmars vila) och sedan åkte jag med till Hemse ishall för att se när sonen dömde säsongens första hockeymatch. Det var en träningsmatch mellan Sudrets P95 och ett pojklag från Skå. Den slutade 3-3, och jag tycker nog att både sonen och hans domarkollega fick godkänt för sitt arbete.

Idag klev jag alltså upp redan vid sju, trots att det var en ledig dag. Det var ju jaktträningskurs. Tyvärr så var vädret mulet och lite regnigt och då går fasanerna inte gärna ner från träden så tidigt. Men några fasaner såg vi i alla fall. Flax skötte sig riktigt bra, ingen som helst tvekan när det gäller att gå in bland brännässlorna. Jobbar bra gör hon också, fast hon är en smula olydig. Hon fick en kastapport (kaja) som hon missade nedslaget på och ville först inte ta upp den när hon väl hittade den (de har en väldigt skarp lukt). Men sedan behövdes det inte särskilt mycket övertalning för att hon skulle ta den.

Mot slutet av träningen, när vi bara skulle gå tillbaka till samlingsplatsen och fika så trampade vi i ett jordgetingbo. Både jag och Flax blev stuckna (jag i näsan). Men vi verkar ha klarat oss riktigt bra båda två som tur är.

I onsdags sade jag kort och gott till läraren att jag fått hjärnsläpp på uppgiften (utan några andra invecklade förklaringar) och det var inget problem.  Efter kursen gjorde jag ett par ärenden och hälsade sedan på en  som var på lasarettet.   På eftermiddagen gjorde vi en sväng på Hemse torgdag. Köpte  en ny tomte (handgjord) och köpte också några lotter. Vann bl. a. ett presentkort på 100:- (Julia Hultgren) och en oljelampa. Sedan smet jag in på biblioteket medan mannen och sonen hjälpte till att städa upp efter torgdagen (ingår i hockeyungdomarnas åtaganden).

På torsdagen hade vi planeringsdag på jobbet. Det var riktigt givande och maten var jättegod (en av nattvakterna i Burgsvik har även catering). Vi fick dessutom besök av en barnledig arbetskamrat och hennes 3 månader gamla dotter, ursöt (dotterna alltså).

Idag var vi funktioneärer när Sudrets HC hade premiär hemma mot Åkers IF. Sudret vann till slut med 3-1, men det var inte helt utan problem.

Alla de här tre dagarna har jag varit flitig och tränat Flax. Det har varit lite problematiskt ibland, men resultatet är över all förväntan. I morgon är det jaktträningskurs igen. Ska bli kul fast jag måste kliva upp tidigt.